hultsfred-08 (mina eller någon annans minnen..)

"det kommer ändå bara leda till något dumt, ändå" strömmar fruktansvärt vacker ut ur annikas mun, hela hon är fin som snus och jag kunde inte njuta mer. vinden blåser genom mitt hår som inte borstats på flera dagar och solen tittat fram bakom molnen. Efter att två dagar och nätter studsat upp och ner på en mängd olika konserter, druckit öl i mängder och träffat underbara människor känns det så bra att bara få stå, stå och njuta av det som kunde vara de finaste svenska texterna i historian. jag och min kära vän tar varandras händer och njuter av att vara i liv, njuter av vad musiken kan få en att känna. musiken, som alltid finns där, som alltid står närmast ens sida och stöttar en i alla situationer man någonsin kan tänkas hamna i. Annika avslutar sin sång och börjar därefter med sin vackra norrländska tala med oss, hon talar om att vi ska vara rädda om varandra, ta hand om varandra, respektera varanda och istället njuta, njuta av de man får vara med om, lyssna på musik och träffa nya underbara människor. hon tar sedan ton och sjunger högt och respektfullt "allt som är ditt". Det svängde till i magen på mig och min vän tryckte sin hand hårt i min. Just där och då lovade vi varandra, utan ett ord, att alltid finnas för varandra, att alltid ha uppsyn över varandra, att värdera och respektera varandra, att alltid vara vänner.

att ha spenderat dom senaste dagarna omgiven av underbara vänner, musiken som betyder mest för mig, dansande folk som är lyckliga, pojkar med de vackraste ögon, nackar, händer och hår jag någonsin sett på ett och samma ställe har gjort mig glad på så många sätt och vis. det har visats med ett stort leende på mina läppar, genom fjärilar i magen och genom galna men ack så glada hopp och danssteg. jag har njutit av att sitta i ett tält och dricka öl när regnet öst ner, lika mycket som jag har njutit av att stå längst fram och se Pete Doherty sjunga Fuck Forever, hoppa, sjunga och skrika av lycka till Paramore's Born For This eller stänga ögonen och njuta till deras When It Rains som Hayley sjunger så förskräckligt vackert att öronen skulle kunna blöda men istället får ögonen tåras. ja, jag vet inte hur jag ska få ner i så pass bra ord att ni förstår, men dom här dagarna har vart fantastiska. helt underbara för att vara exakt.

och att få komma tillbaka vore värt mer än någon kan ana.
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback