in the end of the day it's just about feel safe in your own skin.
konstigt hur saker och ting kan komma att bli ändå, hur saker och ting kan komma att kännas, hur saker och ting kan förändras till det bättre men ändå kännas sämre.
när folk till och med frågar om jag börjar känna mig mer harmonisk med mig själv än vad jag gjort senaste året måste det väl betyda att jag mår bättre? om det till och med syns utåt menar jag..
men samtidigt som allt känns annorlunda vet jag inte om jag själv tycker det är till något bättre, för som sagt ; it's like misery have become an old friend, och nu vet jag varken ut eller in, är jag ledsen eller glad? lycklig eller olycklig? måste man bestämma sig? finns det inget mellanting.? just nu vet jag iallafall inte riktigt vem jag är med tanke på att jag känner att andra börjar ta över mitt gamla jag, och stå, må och vara som mitt gamla jag.. ibland ser jag på och faktiskt saknar det.. men varför är jag inte mitt gamla jag fortfarande då? för att jag är lycklig? för att folk anser mig som lycklig? jag är inte lycklig, det jag känner känns iallafall inte som lycka- men samtidigt känner jag mig som sagt inte som jag gjort det senaste året.. så kanske finns det något mellanting, allt kanske inte behöver vara antingen eller som jag alltid trott, det kanske finns mer än LOVE och HATE! kanske befinner jag mig på ett strappsteg mitt emellan och nu bara måste bestämma mig för vilken väg jag vill gå, upp eller ner... så i slutendan är nog ändå allt antingen eller för mig. tror inte man kan stanna i "mellan-landet". men man kan befinna sig där tillfälligt och det är där jag är. jag måste ta tid till att bestämma mig för vem jag är och vad jag vill-
hur jag vill må.
SAKNAR MUSIKEN!
när folk till och med frågar om jag börjar känna mig mer harmonisk med mig själv än vad jag gjort senaste året måste det väl betyda att jag mår bättre? om det till och med syns utåt menar jag..
men samtidigt som allt känns annorlunda vet jag inte om jag själv tycker det är till något bättre, för som sagt ; it's like misery have become an old friend, och nu vet jag varken ut eller in, är jag ledsen eller glad? lycklig eller olycklig? måste man bestämma sig? finns det inget mellanting.? just nu vet jag iallafall inte riktigt vem jag är med tanke på att jag känner att andra börjar ta över mitt gamla jag, och stå, må och vara som mitt gamla jag.. ibland ser jag på och faktiskt saknar det.. men varför är jag inte mitt gamla jag fortfarande då? för att jag är lycklig? för att folk anser mig som lycklig? jag är inte lycklig, det jag känner känns iallafall inte som lycka- men samtidigt känner jag mig som sagt inte som jag gjort det senaste året.. så kanske finns det något mellanting, allt kanske inte behöver vara antingen eller som jag alltid trott, det kanske finns mer än LOVE och HATE! kanske befinner jag mig på ett strappsteg mitt emellan och nu bara måste bestämma mig för vilken väg jag vill gå, upp eller ner... så i slutendan är nog ändå allt antingen eller för mig. tror inte man kan stanna i "mellan-landet". men man kan befinna sig där tillfälligt och det är där jag är. jag måste ta tid till att bestämma mig för vem jag är och vad jag vill-
hur jag vill må.
SAKNAR MUSIKEN!
Kommentarer
Trackback