'

Nancy låtsades inte längre.
För första gången slog det mig - den kväljande insikten om att Nancy skulle komma att dö före mig.Jag hade kämpat så hårt för hennes liv. Nu var hon min motståndare i den striden. Hon önskade sig döden. Hon sträckte sig mot den och jag kunde inte göra något för att hindra henne. Hon var inte en liten flicka längre, ett litet barn jag kunde hålla i famnen och beskydda. Hon var femton år gammal. Hon höll på att göra sitt val. Hon valde döden.Jag kände mig tom invärtes. Det fanns ingenting inom mig. Jag skulle inte få uppleva att sitta vid brasan med min Nancy och hennes man och deras småbarn. Den naturens ordning som styr generationerna skulle inte komma att gälla för det här barnet. Hon hade en dödlig sjukdom. Hon skulle dö. Jag skulle se henne dö. Jag skulle begrava henne. Hon ville dö. Hon skulle dö. Jag var överväldigad av fruktan och fasa. Föga anade jag att inom tre år skulle jag be om att hon lyckades.. -Deborah Spungen