'

jag kommer alltid ha svårt att förklara mina känslor, mina tankar. men just idag är allt bara konstigt, jag mår allmänt jättekonstigt och mina känslor och tankar är annorlunda än vanligt. på ett annat sätt liksom. jag har nog aldrig känt mig mer likgiltig, jag vill inte göra något samtidigt som jag bara vill att något ska ske, jag ser inte framemot något samtidigt som jag vill få uppleva något nytt, jag är inte sugen på något samtidigt som jag är det, inget är gott men samtidigt är inget äckligt, inget är kul samtidigt som inget är tråkigt, jag är trött samtidigt som jag är det. vill sova men ser samtidigt ingen mening med det eftersom morgondagen inte kommer bli så mycket roligare. och ändå har jag haft en bra dag. vad är det för fel? jag har lov, jag har umgåtts med vänner under dagen, vart hos frissan som är så jävla rolig, jag har gjort bra saker. men har inte haft en mer tråkig, ohändelserik, obra dag på länge. och egentligen vet jag att det är helt fel av mig att tänka sådana tankar, just idag! förlåt. men kan inte rå för hur jag mår, hur jag känner. eller rättare sagt hur jag inte känner-
jag känner inte längre, jag upplever inte längre, jag "lever" inte längre.