'

jag befinner mig i en period i mitt liv där jag känner mig allmänt förvirrad över en hel rad saker, trots att jag är fri, trots sommarlov, trots allt bra som ständigt fyller min vardag.. grubblar mycket på vem jag är, vad jag vill, hur jag vill uttrycka mig, hur jag vill att omvärlden ska se på mig, hur jag själv vill se på mig, vad jag vill få fram genom mitt utseende, vad jag vill med mitt liv, vad som ska hända. allt bara går runt, runt i 180 och jag börjar undrar när allt en dag ska stanna, och vad som då ska hända.. hur reagerar jag på allt då. Jag grubblar också en hel del på de vänskaper jag har mitt liv och innebörden av orden; love will tear us apart, vad dom betyder för mig.. Känns verkligen som att de man har sig närmast om livet och älskar högst är också det som en dag försvinner för en, nästan som att man älskar något för mycket för att det ska kunna hålla, livet ut.. och jag hatar det, jag hatar det. för jag saknar dig, jag saknar dig och det så.. jag vet varken ut eller in, vet bara att allt känns konstigt, annorlunda. jag vet inte vem jag är eller vad jag vill!

jag vill ha dig, dig, dig, jag vill va dig, dig dig, jag vill känna dig, dig, dig..
men framförallt vill jag ha mig, jag vill va mig, jag vill känna mig..
JAG VILL HITTA OCH FÖRSTÅ MIG PÅ MIG SJÄLV,
MIN EGEN KROPP, MITT EGET INRE, MINA EGNA TANKAR!

jag är trött och vill sova till jag vaknar av att jag är den jag är,
och allt är bara superbra med det!