'

fick en kommentar av en anonym idag, en kommentar som faktiskt fick mig att tänka.. lyssnar folk verkligen? för visst, dom säger att dom försöker förstå, kanske till och med att dom förstår.. men hur kan folk ändå göra vissa saker eller slänga ur sig vissa saker.. jag slutar aldrig bli besviken över alla "överraskningar" som ständigt dyker upp.. så egentligen kanske inte en enda lyssnar? då kanske dom skulle vara här..

---

nej, just nu är bara allt för mycket för mig.. förstår inte hur folk som kan vara lika gamla som jag eller till och med yngre och redan har uppnåt det dom vill med sina liv, uppnåt sina mål, sina drömmar.. när inte ens jag kan klara av att orka med andra året på gymnasiet, när inte ens jag kan klara av att hålla något typ av kontroll.. när inte ens jag kan klara av ett enda piss! vet varken in eller ut med mina viljor just nu, mina tankar, mina drömmar. allt är bara borta, som om de aldrig har funnits. istället slösar jag min energi på att irritera mig och på att vara arg, på att tänka för mycket.. tankar som jag gör mig mer ont än gott. ja, energin läggs verkligen på fel saker och framför allt skräms jag över tanken på att jag är 18 år..

I can feel the pressure
It's getting closer now
You're better off without me