'

jag vet bara inte om jag klarar av det för jag är så van, jag är så van vid att ha något i mitt liv som gör mig lite speciell. jag har alltid vart tjejen som älskar dans mer än allt annat, som ägnar sitt liv åt det och pendlar 5 gånger i veckan för att få så bra dansträning som möjligt, i sthlm. och sen nu, ja, nu då? vem är jag nu? vad gör jag nu? tror att allt detta är ett behov från min sida, ett behov av att synas, ett behov av att vara någon, någon som folk ser som intressant, spännande, annorlunda... en som satsar på något, ägnar sitt liv åt något, kommer att bli något speciellt! nu när jag känner att jag inte har dansen på samma sätt måste jag få ut dom behoven på andra vis, jag försöker klä mig uppsendeväckande, inte så ofta det händer, men.., jag färgar håret i en galen färg, jag sminkar mig väldigt mörkt medmera, medmera.. allt det här är nog egentligen på grund av mitt beroende, mitt beroende av att vara någon.. av att synas, av att bli sedd av någon.. något som gör mig mer spännande och annorlunda än alla andra.. någon som har något unikt, något som är värt att kämpa för.. något som man är bra på.. något som gör att man känner sig speciell, behövd... Något som gör att man sticker ut, något som säger att den där tjejen både har och är något alldeles extra...

allt detta beroende tär på mig.. tär på min ork, min vilja.
snart skiter jag i allt!