'

om cirka 20 minuter ska min käre mor gå upp för att äta lite med mig innan amanda och hennes pappa hämtar upp mig klockan 3 för bilfärd mot arlanda. det ska bli kul att åka till barcelona, det ska de verkligen. komma bort från allt lite, göra lite som man vill, inte bry sig då ändå ingen annan tar någon skada. bort från all ilska. det jobbigaste är dock att jag vet att ilskan kommer enbart genom att jag mår såhär, och den riktas mot helt fel människor, dom jag älskar mest liksom. min familj är den bästa, vet inte vad jag skulle göra utan dom! ja, någorlunda färdigpackad är jag nu iallafall. 9 dagar väntar i barcelona och däribland nyår. kommer nog kunna bli hur bra som helst. det här året vet jag dock inte vad jag ska säga om. känns knappt som jag minns det, som att jag liksom inte upplevt de. studentveckorna där i juni var iallafall bland de bästa i mitt liv, helt ärligt! jag började år 2009 med så många fina vänner omkring mig men under året måste jag få säga att dom flesta har försvunnit, allt har förändrats så himla mycket att man knappt kan tro att det är sant. jag kom in på balettakademin och går nu utbildningen där. jag trodde ibland att allt var möjligt med oftast tvivlade jag. jag har också vart väldigt feg och rädd. men samtidigt stark och oftare än vad jag trodde, glad. men känns som att allt börjar nu igen och jag vet inte om jag klarar av det. inte utan dem jag hade omkring mig när året började. men jag har iallafall min familj. jag hatar att jag blir självisk. men jag kan inte hjälpa det. jag klarar inte av att tänka på någon annan än mig själv, vara rädd om någon annan än mig själv. men jag hatar det. jag har hängt lite med någon som jag vet har tyckt om mig, stundtals iallafall. jag däremot kan inte känna. när ska man börja göra det? det nya året ska firas in med två av mina bästa vänner. några som jag inte alls stod så nära när detta år började men som alltid, alltid ändå funnits där. precis framför mig. det kommer bli fint, det kommer det. men jag är ändå lite rädd. hoppas, hoppas jag får må bra. just nu har jag så ont. jag har inte några direkta löften eller mål inför det kommande året. kan knappt se mig själv ingå i det, för jag har verkligen ingen aning om var jag vill befinna mig när det kommande året går mot sitt slut. jag vet inte längre vad jag vill vad det än gäller. mina tonårs-år kommer iallafall gå mot sitt slut. 20 år i april. visst är det också lite skrämmande? fast måste nog erkänna att det trodde jag aldrig när jag stod som fjorton-åring, rädd redan då. nej. jag vet inte vart 2009 har tagit mig och jag vet inte vad jag vill att 2010 ska ta mig. jag vill ha nått typ av tecken om att det kommer ordna sig, allting bara. att jag kommer känna, att jag kommer sluta vara feg, att jag kommer veta, att jag kommer dansa, att jag kommer till LA, ja. att saker kommer ske som jag vill. eller som jag trodde jag ville iallafall. blir mer och mer nöjd med att bara vara hemma. där jag är trygg. lite skrämmande det med. vet inte vad som egentligen har hänt. kanske det är åldern, vad vet jag. kanske skräms man över att åren går och man vet att i samma takt som man själv blir äldre blir de man älskar mest gamla. som sagt, vad vet jag. nu ska jag iallafall dra mig neråt för att äta med min kära mor som går upp för att vara med mig. sen åker vi mot arlanda klockan 3 och sedan avgår planet mot barcelona cirka halv sju imorgonbitti. kommer hem igen den 6:e januari. kanske har jag kommit på andra tankar då, kanske inte. kanske blir de nå mer snack om året som gått och säkerligen om dagarna i barca. bilder på allt möjligt dyker väl men sannolikhet upp det med. jag ska skratta, dansa, dricka öl och vara glad i 9 dagar nu. vad kan gå fel.

puss på allt. hoppas ni alla får ett jättefint slut på detta år, ett magiskt nyår och en underbart start på 2010. vänner som flytt under året, jag älskar er, vänner som finns kvar, jag älskar er. puss igen