You are the girls I never go to kiss in high school
det har blivit väldigt mycket fall out boy snack de senaste dygnet då jag umgåtts med forna fall out girlsen. jag vet inte, men på något sätt känns det så bra att det har känts okej att släppa taget över något som för två år sedan styrde och tog över mitt liv. min fall out boy vägg har nämligen rasat ner och iställer för att sätta upp den igen tog jag försiktigt isär alla bilder och la ner dom i en fin låda för att sedan stänga locket och lägga undan den för att den på ett sätt faktiskt tillhör mitt förflutna, ett förflutna som gärna kan få vila några år för att sedan tas upp som enbart ett vacker minne.
det dom gjorde för mig då och det jag då tyckte att dom kunde åstadkomma berör mig fortfarande och jag kommer aldrig att glömma den 20:e mars-07 då det då var den bästa dagen jag någonsin upplevt. men då vart en annat tid, då var jag en annan version av mig själv, den tiden och det jaget är borta. men det betyder inte att jag kommer glömma och att jag kommer sluta förstå och älska den tiden och det jaget. det var det bästa för mig då och under den perioden i mitt liv kunde jag inte bett om något annat, så tack. och ajdö.
Kommentarer
Trackback