save your soul
att sova i tid kanske helt enkelt inte är min grej, nej. jag gillar det här med att sitta uppe om nätterna, då allt är stilla, tyst och lugnt och mina tankar få ta plats. lyssna på musik och grubbla över precis det som jag väljer att grubbla om. just nu sitter jag nere i soffan och njuter av ljusen från granen som om några dagar ska tas ner och kastas ut. jag har bakat ihop nått som jag inte får kalla det som jag vill kalla det, så vi får väl köra på chokladbollad även om det faktiskt inte heter det. så här sitter jag och smaskar på det samtidigt som jag läser festliga bloggar och kollar alldels fruktansvärt vackra bilder hos niotillfem/sandra och lyssnar på alldeles underbara Robert Pattinson. jag mår illa och har ont i magen, lite som vanligt alltså. jag vaknade och gick till skolan allmänt pigg idag faktiskt trots att jag inte somnade fören efter 3-tiden. var dock trött som aldrig förr nu ikväll runt 8-tiden och sov därför en timma i soffan, vaknade med väldig värk i kroppen och jag blir bara mer och mer övertygad om att saker måste tas tag i. imorgon måste jag även ta tag i nördiga mig och våga ringa min balettlärare för att reda ut allt och så att jag får komma på terminens första klass på söndag. han är från ungern och har ett fruktansvärt tempremant, men är egentligen väldigt, väldigt snäll och jätte,jätte bra! familje ska även åka upp till sthlm imorgonkväll, dricka champange och gå på musikal med helene sjöholm och tommy körberg i spetsen, det kommer nog bli fruktansvärt festligt. annars ska helgen fyllas av plugg och då balett, hoppas jag. lite ledsen är man också då de blev lite problem med hotell och flyg till london som vi skulle boka ikväll, hoppas det löser sig imorgon. vore underbart att komma iväg litegrann. leva livet i en storstad och skita i allt och alla!
jag tror egentligen att jag mest är ledsen över att jag verkligen behövde att något skulle hända, jag behövde en förändring, en skillnad, en upplevese i vardagen.
läs gärna detta föressten. världen blir inte bättre för det, men ja..
jag tror egentligen att jag mest är ledsen över att jag verkligen behövde att något skulle hända, jag behövde en förändring, en skillnad, en upplevese i vardagen.
läs gärna detta föressten. världen blir inte bättre för det, men ja..
Kommentarer
Trackback