this town has got the youth of me

inne i en period när jag har riktigt svårt att sova. förr har det alltid vart på grund av att jag tänkt för mycket, eller mått dåligt, eller haft ont. men så är liksom inte fallet, kan bara inte somna, det tär på mig. verkligen. men jag ska sluta prata tror jag, vill mest bara få vara ifred och ha mitt som mitt liksom, inte dela med mig, inte ha någon som lägger sig i. har bara inte tid med den bristande energin just nu, vill träna, oj vad jag vill träna. skinny bitch here i come! men va äckligt mycket folk på gymmet idag så pallade inte, är bara drygt när man måste vänta på varenda jävla maskin, så gick hem i snö-ovädret istället. kanske skulle allt bli lite lättare om det kunde börja ljusna, mörkret skrämmer mig så nu förtiden. jag vill ha skinnjacka och kunna rulla ner för backar på min cykel, jag vill verkligen cykla.

jag undrar verkligen hur saker och ting kommer gå, nu med skolan fram till studenten, och framförallt sen. om jag inte ens kan klara av att utföra ett mål som att städa rummet hur ska jag någonsin klara av någonting? tänkt om man blir den där människan man egentligen alltid fruktat att bli, den som aldrig tar tag i sitt liv och egentligen inte kan något, den som alla tittar på och tycker synd om, för att man är kvar, kvar i det gamla och har egentligen inte fått ut någontin av livet. jag är rädd, rädd för det, rädd för de sista månaderna på gymnasiet, rädd för framtiden, rädd för hur jag mår och över att ha ont, rädd för att jag inte minna, rädd för mörker, rädd för världen och har helt börjat tappa förtroendet för halva befolkningen.

anna ternheim i lurarna, det är fint som snus de. så vackert att mina öron skulle kuna blöda men istället får mina ögon fyllas av tårar. tack och (om jag har tur,) godnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback