'

så var man hemma. och det jobbigaste den här gången är att jag inte har en aning om när jag kommer tillbaka! jag hatar att det alltid ska bli såhär när det gäller mig. att jag bara känner mig ledsen och förvirrad trots att inget hade kunnat blivit bättre därborta. vi hade det så himla mysigt och bra vareviga minut. men det kanske är just det. att jag vill vara där, för jag mår bra! slipper alla krav och allt tänk när det gäller något annat, när det gäller dansen. jag kopplar bort allt och bara lever. just nu spyr jag över att vara hemma. jag vill verkligen inte! visst att jag behövde komma hem, gå till skolan igen. fortsätta med allt för att komma fram till vad jag egentligen vill. men hade iallafall velat haft några dagar till. med mina mysisar. och för att förstå allt. förstå hela jävla grejen som gör mig galen. på både bra och dåliga vis. nej, just nu vill jag ingenting! allra minst fylla år. det skrämmer mig att jag inte längre vill uträtta nått, göra något av mitt liv, att jag skulle kunna vara nöjd med att bara driva omkring och vara glad. jag har aldrig vart så förut, jag har alltid velat kämpa för något. jag har ju nästintill hatat sånna människor. och nu befinner jag mig själv där! fan! vet verkligen inte varken ut eller in. och jag saknar. i hela min kropp saknar jag. redan..
-
Alla dansar, och jag tänker
är du också själv?
Var är du ikväll..