'

I wish you thought I was the reason you are in the world.
det ryser till i kroppen bara jag tänker på allt. och på ett sätt saknar jag.
på ett annat sätt är jag nästan avundsjuk. jag vill vara där. se vad som kunnat hända!

---

kan inte riktigt fatta, camilla och amanda hade bokat flygbiljetter hem från barcelona enbart för att komma på min 20års-maskerad som äger rum imorgonkväll!!! hur fint?! blev super-rörd och superglad och på en gång samtidigt superledsen. den jävla vulkanen förstörde ju allt och satte stopp för den finfina överraskningen! vulkan-jävel!!! jag tycker superduper mycket om er!!

annars då. vart hemma i två dagar. vart i skolan i två dagar. allt känns sådär. eller för att vara ärlig känns allt,.. ingenting. just nu vill inte en enda fiber i min kropp dansa, utan den bara saknar, min kropp saknar, så in i norden! saknar att slippa kraven. saknat att slippa helt enkelt. jag är riktigt förvirrad och förstår som sagt inte hur det har kommi att bli såhär. vill inte ens till LA i sommar.. och jag hatar att jag inte kan längta den här gången. bara sakna. för när kommer jag tillbaka? och så blir man 20 år på söndag(!) den verkligheten har ju inte riktigt kommit ikapp en än. eller är de det den har? är det därifrån denna förvirring kommer? ska man bli vuxen nu? klara allt själv? göra saker man bör göra som vuxen.. som 20åring? jag förstår ingenting förutom att jag tycker det ska bli så konstigt att gå ifrån 19. jag gillade aldrig att bli 19 men fasiken vad jag har älskat att vara det- njutit hela året av mitt sista år som, enligt typ alla människor, barn. sista året när man fortfarande har tillåtelse att misslyckas, göra dumheter, skita i allt och bara vara. ja, sista året i någon slags frihet. och nu ska jag därifrån. eller kan känslan fortsätta? det kanske egentligen inte sitter i åldern? jag har ju bara alltid gillat känslan av att vara ung. vara bra för att vara så himla ung och sånna saker. man är inte ung längre. det finns yngre folk därute, bättre yngre folk därute. det kanske också är en anledning till förvirringen och paniken. vi får se.

just helgen kommer bli fin, det är ju alltid fint att fylla år. och imorgon väntar kak-kalas under dagen och maskerad för vänner på kvällen. sen väntar uppvaktning på sängen på söndag och brak-firar-familje-middag på söndagkväll. så jo, helgen kommer bli superfin! (bara två saker hade gjort den finare, camilla och amanda.. men bara vetskapen om vad dom hade tänkt gjort gör mig glad i magen!) men själva saken att bli just 20 skrämmer mig. vad händer nu? fan att man inte kan lita på en egna val. att man inte ens kan våga ta egna val! hur ska man då någonsin kunna klara sig. kunna klara av att bli vuxen.

men nu ska helgen bli! ska gå till sängs nu så man är redo för en lång morgondag!
puss (bildregn från barca kommer inom en snar framtid!)