'

nu lämnar jag barcelona. igen. än en gång är jag själv. tjejerna har gått till jobbet. jag har ingen mobil. jag känner mig ensam. jag tror egentligen inte det handlar om den här staden i sig, det är att den har fått mig att inse att jag inte längre vet vad jag vill med dansen. det är faktiskt inte så himla lätt att vara 20 år. förvirringen är total. men fina dagar har jag haft. mitt problem är väl bara att jag aldrig kan bli riktigt nöjd. för det blir ju aldrig precis sådär som man själv har tänkt sig. man blir trött på att känna sig otillräcklig. trött på att tänka vad man kunde gjort annorlunda. men fina dagar har det som sagt varit. men kanske det blir lite jobbigare att åka än vad jag trodde. och just nu är jag alldeles ensam. drar mig nog mot flygplatsen redan nu. ska bara vandra runt på mina gator lite först. puss. och tack för fina dagar. älskade stad och vänner.