'

jag vet att jag borde vara glad. att jag borde skina som en sol och skutta fram mest hela tiden. för vid den här tiden på torsdag är jag påväg till min favorit stad igen, och till mina favorit-tjejer. på torsdag vid den här tiden är jag påväg mot minst 10 dagar i älskade barcelona. där jag ska strosa runt i 20-gradig värme, med solbrillor och en kaffe i handen. där jag ska strosa runt med mina fina, fina vänner. natt som dag. dricka öl och njuta av friheten. jag ska träffa annat fint saknat folk och bara må bra. men det är just det jag inte gör och just idag kan jag inte vara glad. min kropp spelar mig en jävla massa äckliga spratt lagom till resan, spratt som jag inte är van vid och jag blir förbannad, för dom passar inte in i min plan. kan inte allt bara få strosa på som vanligt. jag spyr på det här. så nej. jag är bitter, bitter som fan. och svimfärdig och trött. och hembiljetterna är dyra. och ja. usch och blä och fan. mitt hår blev gult hos frisören också, + att jag fick en allergisk reaktion på avfärgningen så ska tillbaka dit imorgon. jag har inte packat. jag har bara fula kläder. jag är tjock. vill äta choklad hela tiden. och på det dom jävla spratten som kroppen spelar mig. blev ju helt yr i skolan idag, och känner mig äcklig. och fan, varför kan man inte bara vara och fungera som alla andra. nej, fan va drygt allt blev. fan! så vill jag köpa massa snygga grejer också. men man får väl stå ut med att vara ful helt enkelt. nej. nu pallar jag inte mer. nu vill jag stänga in mig på mitt rum. en snabb dusch först bara. sen vill jag dö framför beverly hills och sen gråta till vacker musik. kanske, kanske fipplar med lite packning. men fan. kom igen nu! låt det här gå över... typ imorgon!