i love you.

nu blev det såhär dumt, jag kan inte göra något åt det. och självklart är det en del av mig som inte vill hem. men jag hoppas, och tror... att det kommer gå bra. jag vill att det ska gå bra. jag vill att jag ska vilja. jag vill att det där hemma ska betyda något igen. jag hoppas. älskade stad. älskade vänner. älskade folk. nu måste jag dona ihop mina saker, skriva ut min biljett och kanske hinna med en kaffe. vid 5-tiden tar jag bussen mot flygplatsen. ja, superdumt allting. verkligen. men jag hade trevligt igår iallafall. en extra sista kväll liksom. nu får vi se när jag kommer tillbaka..... PUSS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback