'

jag är 18 år, 18! ibland kommer det över mig och just då minns jag fryx-tiden som om den vore igår. mina år i högstadiet. vart har åren därefter tagit vägen? vad har jag egentligen vart med om, vart har jag tagit mig i livet. mer bakåt än framåt om jag ska tro mig själv iallafall. ja, som vanligt så vet jag inte. jag vet faktiskt varken ut eller in. jag vet inte vad jag vill få ut med det här, jag vet inte vad jag vill få ut med något om jag tänker efter- jag undrar när fan jag ska sluta bli avundsjuk och när jag ska sluta leva ett liv i panik efter att leva ett liv i spänning. varför har andra människor så stor inverkan på mig? varför försöker jag så mycket för andras skull? för att dom ska tycka och tänka något om mig, då helst positivt. när ska jag börja göra saker för min skull och inte för att det ska verka speciellt för omvärlden...

och det här då, med bloggen, med att skriva här ibland.
ja, vi får se. haft mys-mys-advent med familjen.
december och julen med allt som hör till är allt bra mysigt iallafall.
trots att man bara blir äldre och äldre för varje jul som går...

godnatt, en ny vecka väntar med skola, plugg och dans!

jag är så trött, helt utmattad. igår sov jag, sov lite till och sov ännu lite mer. jag gick även och la mig väldigt tidigt för att sedan sova hela natten för att sedan vakna lika trött imorse. jag var och pratade igår för första gången sen jag kom hem. gick väl helt ok och kändes även helt ok. har tre gånger kvar av vår "bestämda tid" och sedan ska väl någon typ av bedömning ske. igår fick jag frågan om jag mår bra. Jag har väldigt svårt att definera en sådan fråga för att sedan svara på den. jag vet inte vart jag befinner mig, jag kan inte säga om jag mår bra eller dåligt, om jag är ledsen eller glad... känns som jag befinner mig i mitten av en trappa och ganska vilsen angående om jag är påväg upp eller ner. det är nog endast tiden som kan ha svaren.

det jag däremot kan säga är att det senaste avsnittet av one tree hill var underbart och jag älskar säsong 6! jag kan också säga att avsnittet som visas på kanal 5 nu runt 4-tiden av one tree hill säsong 3 är ett av dom bästa avsnitten av alla, alla säsonger! så det ska ses samtidigt som en tidig middag avnjutes då jag sedan ska ta tåget till sthlm och 3 timmars träning. imorgon blir en bra dag i skolan med bland annat pannkakor med grädde och sylt till lunch! wow. sen väntar en helg som betyder jobb, men då också pengar! +mysiga 1:a advent! nu ska jag chilla i soffan. plugget måste snart tas tag i på allvar, även kroppen, ja! hej så länge,

vilken nostalgi. Sitter och kollar på ett av mina absoluta favorit-avsnitt från One Tree Hill som precis visats på kanal 5! One Tree Hill och speciellt säsong 3 var för ett år sedan en av de största delarna i mitt liv. Låter kanske larvigt, men det är sant. Så vilken "trip down the memory lane" det blev nu, hur jag mådde, vad för typ av människa jag var, musiken, hur vi var, jag och mina bästa vänner, allt vi gjorde, all tid och energi vi spenderade på varandra. Trots att det bara var cirka ett år sedan så var tiden så annorlunda då, jag har förändrats, sen vet jag inte om det är till det bättre eller sämre. Men en förändring har skett, på ett sätt saknar jag den tiden, på ett sätt inte...

In the end, the journey is the destination.
(gud vad jag nu blir påmind om varför jag älskar den där serien..)

Must be something in the air that I'm breathing.

min, min låt. min, min underbara, helt fantastiska Ray Lamontagne låt.
Underbara, helt fantastiska Ray Lamontagne. Vad jag skulle vilja se dig livé.
oj va den hår låten kan vara till tröst, till glädje, till lycka, till hopplösthet, orklöshet-
Det var en av mina LA låtar och den kommer fortsätta spelas om och om igen dagligen i mitt liv framöver. Går även runt och är för himla sugen på att koreografera till den, så jo, det måste nog bli av, kanske redan i veckan.

imorgon ska jag till skolan för första gången på cirka 5 veckor. Så nu ska jag krypa till kojs med Ray Lamontagen och Burn i öronen för att överösta stormen utanför och då också kunna sova. helt förstörd på grund av jet lag. vakna superearly imorse och får inte sova fören nu, kan däremot sova till 09.00 imorgon, lycka! Efter skolan blir det också sthlm och träning för första gången på mycket länge (!).. hoppas magvärken och illamåendet som suttit i ständigt nu i ett par dagar vill ge med sig. God Natt kära ni.

det snöar ute. konstigt att komma från 30 gradig värme till det här.. resan hem gick så bra så, sov större delen av tiden.. och åt såklart! har hunnit med mys med familjen, mys med brudarna och mer mys med familjen+linnea. sitter även här med fint nyfärgat fint rött hår! oj så urtvättat det var den här gången. känns sådär att vara hemma, eller ok tror jag. månaden i LA kändes på nått vis så himla lång, vi tog vara på dagarna så bra och hann med väldigt mycket. Men idag när pappa hämtade mig på arlanda, körde mig hem till västerås och svängde in på gatan som betydde hemma kändes det som jag aldrig hade åkt. allt är bara precis som vanligt. om man bortser från snön då. hoppas, hoppas jag kan ta tillvara på inspirationen och få saker gjord nu, då, då kan december bli riktigt bra. fokus ska ligga på mig, och enbart mig. min styrka både psykist och fysiskt. jag ska träna, koreografera och ta dansklasser. sen ska även skola, familj och vänner prioriteras. julmånaden ska bli supermysig och ska invigas redan imorgon då jag, mor och kära syster ska iväg på julmarknad till något slott, mysigt hah? och sen hoppas jag på en galen weekend över nyår (förhoppningsvis till london) med vänner! men fokus på mig, fokus på mitt mående. allt ska vara bra liksom.

saknar LA, älskar LA på det sättet jag upplever det.
allt för ikväll, varken mer eller mindre.

eller, nja. hehe. ska nu avnjuta några fler m&m's peanut butter på mitt alldeles skinande rena rum till ljuvlig musik på vinyl och sedan stupa i säng. Pusshej, tyvärr inte längre, från LA

så va resan slut för den här gången.. helt sjukt att man vart här tre gånger nu, minst en månad varenda gång. jag vet inte, det var mycket tankar ikväll/inatt (sista klassen slutade runt 00.30..) när man gick från millenium för en sista gång. riktigt bra och roliga dansklasser tog man idag, även inhandlat det sista.. men jag vet inte. det kommer nog mer analyser om just tankarna när jag är hemma igen. Just nu har jag lite att göra. Taxin kommer om cirka 50 minuter och hämtar upp oss för att åka till flygplatsen. Så måste packa allt det sista, byta om till sköna mjukiskläder och dona lite liksom. Känna lite, njuta in i det sista. Men massa, massa tankar. Blandade. Jag vill vara kvar här, precis som varenda gång jag åkt härifrån.. Men jag är inte rädd för att komma hem, det är den stora skillnaden från förra året. Det ska bli helt okej att komma hem, till och med kul. Men det är klart jag vill stanna. Men jag kommer hem och ska ta tillvara på allt jag kan därhemma. Men oj vad jag älskar LA! oj va bra vi har haft! men som sagt, nu måsta jag dona. Mer känslor, tankar, kanske lite bilder och skit kommer när jag är i sverige igen.. Hemma fredagmorgon, cirka halvelva tiden,.

Nu, mot LAX, mellanlandning i Atlanta, slutmål Arlanda.
Pusshej, absolut en sista gång, från LA!!!!!
åhhhhhhhhhhh

jag ska nu släcka för natten.. sova en sista natt.. åker inte hem fören på torsdag pretty tidigt. men imorgon-natt (då klasserna slutar sent) kommer packning + annat småstrunt ta upp alla timmar.. så nu, ska jag sova, min sista natt.. känns ok ändå. vet att jag kommer tillbaka, vet att jag har saker att jobba på och med därhemma. allt är, ska och kommer att bli bra! imorgon ska jag njuta av mitt sista dygn i mitt älskade LA. jag ska dansa, jag ska strosa, jag ska dansa ännu mer, jag ska dricka starbucks, jag ska äta gott, jag ska inhandla det sista och framförallt så ska jag njuta!

Pusshej (kanske en sista gång..) från LA!!!!!!!!!!!!!!!!!! <3

jag har bowlat. jag har dansat ute. jag har dansat på klass. jag har träffat och hängt med heltuffa människor. jag har vart i Venice. jag har druckit öl. jag har njutit av värmen som består i LA. jag har åkt bil med nervevade rutor och njutit av vinden som svept i mitt hår. jag har druckit cola. ätit mig en god både lunch och middag idag.
jag har njutit och haft det bra allt som allt.

nu trött, nu sova. imorgon häng melrose en sista gång. minst 3 klasser på edge. sen får vi se. jag älskar den här stan. allt där till och lite mer.
Pusshej från LA

(trist dock att det är nått cp med mitt minneskort, anna får stå för resten av fotograferingen de sista dagarna. måste kolla upp det när jag kommer hem. hoppas mina bilder inte gått förlorade. by ett litet way så va Justin Bobby med oss igår. han från the hills you know, hehe. jaja)

haft en superdag. jag och anna kom överens om att det fick bli tre kvällsklasser idag, vilket de också bli, tre jävligt bra klasser för att tillägga det! men vi tog hela förmiddagen till att bara strosa runt på melrose med en starbucks i handen, supernajs må ni tro. Melrose (en shopping-gata) gör mig galen, så jävla galet mega bra bara! shopping blev det ju också, en hel del faktiskt. Finns så många bra vintage-butiker så det blev inte allt för dyrt heller, om man bortser från att jag äntligen köpte mig mina efterlängtade svarta lack Dr Martens kängor, love them! men ändå flera hundralappar billiagre än hemma så, känns super! blev även ett par mer "fin"-kängor röda, en svart kjol, ett halsband, en underbar blå-glittrig rosett att ha i håret + två böcker faktiskt! yes, kunde inte låta bli, hittade dom på urban och lät precis som min smak.. Sen tänkte jag att det är alltid bra att läsa på engelska + att jag får nått att göra på planet hem nästa vecka förutom att bara sova och äta hela tiden, hehe, vilket det annars brukar bli att jag och anna gör hela tiden!

ja, i vilket fall. bara en såndär väldigt bra dag! och har vart en supervecka med superklasser, Nick, Shaun, Lando, Jason, Lyle medflera. det finns så tunga dansare här så att det är svårt att beskriva. och galet bra tjejer för den delen, så fett med inspiration! hela helgen ska det va superväder med upp emot 30 grader varje dag så nog kommer det bli att njuta av de då det ändå inte är några direkta toppklasser.. så ska bli sol (få lite färg tills man kommer hem!), ska bli plugg, ska bli lite dans, ska bli häng/chill/starbucks/shopping medmera. kommer bli en najs helg iallafall sen blir det hårdkörning måndag, tisdag, onsdag med minst 4 klasser per dag. åh, jag älskar det här, allt, den här stan, dansen! you name it!

lite trist att vi inte hinner ses dock, men men.. en annan gång!
måste sova nu, anna snarkar sen länge. Pusshej från LA!

det enda jag kan säga är att hela världen kan ju hoppa upp och sätta sig på att Nick Bass är typ,.. BÄST! galet massa inspiration, MEGA underbart! Älskade, älskade L.A! Yes, Nick undervisade "istället" för misha ikväll, helt sjukt stört bra han är alltså. och oj va man kommer underfund med saker, oj va jag bara vill dansa, dansa, dansa tiden som är kvar.. jag har 9 underbara dagar på mig!!! nu jävlar! har kommit fram till att jag måste släppa allt, slappna av. En dansare blir aldrig helt fenomenal tills den verkligen slappnar av och trivs i sig själv när den gör det den älskar! då blir det fyverkerier och då syns man! så nu jävlar.. imorgon blir det massa bra dans, på onsdag med (med bla Nick igen!!) och torsdag med. åh, underbart <3  klockan är över 02.00 här, måste sova! Pusshej från LA

oj jo, en sak till.. Justins nya låt är inte helt jävla fel ska ni veta.. oj oj..

de senaste inläggen har på nå vis låtit lite dystra. tro inget annat än att jag har det jättebra, verkligen inte så! har vart mycket intryck den senaste tiden bara.. blev bara en dansklass idag, finns som sagt inte så mycket på helgerna. igår va också en chilldag. men imorgon blir det utflykt och klass för Marty, kommer bli grymt! men ska plugga cirka i en timma nu och sen komma i säng, upp redan runt sju imorgonbitti, komma hemifrån runt åtta.. har avnjutit söndag-kvällen med lite BEN & JERRY'S , inte helt fel! jaja. Pusshej från LA

natten har kommit till LA. både jag och anna ligger i våra sängar och funderar, funderar över våra tankar.  Det har vart mycket nu dom senaste dagarna, mycket tankar och mycket känslor. Förra året fick LA mig i balans, det fick mig stimulerad just för att jag verkligen kom fram till vad jag ville, vad jag hade kapacitet till och ja, helt enkelt va allt så klart för mig. Den här gången gör det mig mer splittrad just för att jag vet vad jag vill men jag vet inte om jag har tillräckligt med självförtroende eller självkänsla för att vilja det jag vill. Det tär på mig så mycket att vilja lyckas för då kan man känna känslan av att misslyckas. De som inte riktigt strävar efter något, aldrig känner känslan av att misslyckas kommer då heller aldrig riktigt känna av att de lyckas.. Skulle kanske kunna vara skönt.. För detta tär som sagt på mig. Jag har aldrig riktigt förstått att det är dåligt självförtroende eller dålig självkänsla jag har, men oj va dessa dagar har fått mig att inse att det verkligen är det jag har. Spelar ingen roll vad saken gäller, jag tycker alltid att det finns människor som lyckas så mycket bättre än vad jag själv gör och att det jag väljer att göra aldrig riktigt duger. Det finns alltid någon som är trevligare, snyggare, har ännu mera kunskap om saker jag också skulle vilja ha kunskap om, och framförallt just nu, det finns alltid någon som dansar bättre än vad jag gör. Istället för att inspireras till att träna och kämpa ännu mer då så känner jag mig överkörd och stampat på, som att jag aldrig mer vill röra mig. Sitter hellre och tittar på dom som faktiskt kan. Jag har även människor i min närmre omgivning som får mig att känna så, som man alltid känner sig lite smått överkörd av. Jag måste ta tag i allt sånt när jag kommer hem, för jag mår inte bra utav det. Men som sagt så är det inte ens något jag själv märkt då jag alltid gömmer mig bakom ett tufft yttre med ett färgat rött hår, hårt smink och kläder som "ska visa" att jag bryr mig faktiskt inte ett jävla skit. Men egentligen är allt precis tvärtom och jag kunde inte känna mig mindre. Man duger aldrig riktigt.. Denna vetenskap, om min självkänsla och mitt självförtroende har kommit över mig här i LA. missförstå mig inte, jag älskar varenda sekund här, men jag bara undrar vad som är annorlunda just denna gång. Jag som alltid har predikat om LA och älskat det just för att jag har kunnat vart här och dansat och inte brytt mig för fem öre. Jag har kunnat haft Justin Timberlakes dansare brevid mig på klass men det har inte rört mig i ryggen, varför är allt annorlunda den här gången? varför jämför jag mig? varför inspireras jag inte bara? varför bryr jag mig så mycket om vad andra tycker om mig? varför är det så himla viktigt för mig? jag borde ha inre motivation istället för yttre, den leder ingen vart, tillslut får man ingen bekräftelse och vad lever man då för? nej, mitt liv måste sluta kretsa kring vad andra tycker och resonerar om mig. Jag är den jag är, jag älskar det jag älskar, jag ser ut som jag ser ut och jag gör det jag gör, för min skull...

helt död. vi vaknade inte fören cirka 11-tiden idag vilket ändå vart helt ok då vår första klass inte är fören kl 3 idag och vi inte kom i säng fören 3 inatt. Misha och Kenny undervisade tillsammans igårkväll. Klassen slutade inte fören runt halv ett inatt så ja, det blev sent helt enkelt. Vi sov ut idag för att orka dom, minst, 4 grymma klasserna vi ska ta idag! Ja vet, folk kanske tycker att vi mest bara dansar.. men ja, det gör vi ju! vi har exakt två veckor kvar här idag och jag vill inte riskera att missa en enda stund av bra dans. Det är ju därför jag är här, för att inspireras, förbättras infomeras om dansen. Jag är här för att dansa. Sen att man hinner med lite annat det är bara bonus. Vi har redan hunnit med annat. Men nu är det full fart framåt inom dansen, all fokus på dansen. Känner ingen stress över saker jag måste hinna shoppa eller saker vi måste hinna göra. Det skulle liksom inte va "the end off the world" om det inte hanns med. nej, nu vill jag dansa!

4 helt stört bra klasser tog man igår, även om allt kändes mycket märkligt under misha och kennys teamtech, massa, massa tankar som är svåra att beskriva men ack så bra dom är! även nick va där, nick bass alltså, och tog klassen. han är ju verkligen typ bäst eller nått! och idag väntar som sagt minst 4 stört bra klasser till.. oj va bra alla är!  plugget får prioriteras nu i helgen.. imorgon blir det nog ganska chill då anna ska tatuera sig imorgonkväll. jag funderar lite på att bara ta en morgonklass för att sedan plugga innan vi ska iväg imorgonkväll.. lördag får vi se, söndag ska vi iväg till någon närliggande stad där Marty ska undervisa. får se hur det går, kommer bli galet om det blir av!

ja, men som sagt! DANS! men plugg i helgen. det får bli bra. nu ska vi dra från hemifrån om cirka 40 min, så isabell måste sätta fart. packa allt strunt för dagen medmera. Pusshej från LA

har tagit två riktigt svåra klasser nu ikväll. två riktigt bra klasser, men riktigt svåra! och oj va folk blir bättre här hela tiden, bara sen förra året vi var här har dom flesta utvecklats något enormt. ja, ikväll blev jag lite rädd och började nog allt tvivla lite.. Det finns tjejer här som är så bra att dom får en att varken veta ut eller inte, jag vill klara av att endast bli inspirerad. för verkligen, det blir jag, något enormt mycket. Men även så himla nertryckt, inte av dom utan av mina egna tankar om mig själv. Hur gör man? Hur gör man för att bara dansa? bara dansa...

ibland avundas man de människor som inte riktigt vet vad dom vill göra med sina liv, vad dom har passion för och älskar att göra. För att veta det kan ibland vara det jobbigaste som finns. Det tär på en från alla håll och kanter. Ena dagen känns allt fantastiskt, andra dagen tvivlar man över allt och inget...

När jag kommer hem vill jag enbart ta med mig inspirationen hem, det är liksom därför man åker hit. Inte för att "show off" för folket här eller nått. Nej, komma hem med inspiration till att orka kämpa igen. Jag vill ta tag i allt när jag kommer hem, jag måste bli mycket, mycket starkare, prio nummer ett! måste en massa saker som jag måste skriva upp för att komma ihåg, mitt liv får inte förvandlas till ett gäng måsten, men det här är något jag vill. Har verkligen kommit underfund med dansen igen, ja menar. vad skulle man annars göra? Spelar ingen roll hur man ser ut eller va fan man har på sig, så länge man kan dansa liksom... dansa, dansa.  att det kan va så olika från dag till dag. att ordet dans kan ha så stark innerbörd för vissa människor, en innerbörd andra, faktiskt dom flesta, aldrig kommer förstå. och just att innerbörden kan vara så olika från dag till dag. ikväll är den splittrad, massa inspiration men samtidigt masa hopplöshet!