never mind i'll find someone better than you
jag försöker. jag gör verkligen det. för jag vill inte. du är inte värd mina tankar, inte värd min tid. vill lägga min energi på att vara kreativ. på att skapa. skapa dans till sjukt bra musik. inte ha dig i mina tankar. även om det bara är ibland numera. så hatar jag att jag saknar dig. även om det bara är ibland. vill bara klara av att se tillbaka på allt vi gjorde som himla fina minnen. för fint var det. men det är över nu. och det måste vara ok. vilket det oftast är. men vissa dagar, ja, vissa dagar går det bara inte. igår var en sådan dag. idag också. jag saknar dig och hatar mig för att jag gör det. du är inte värd att saknas. inte efter allt detta. så nej. inge mer!
i'm too proud for love.
just nu kom jag ihåg att jag tycker lykke är bland de finaste som finns. jag vet också att man inte ska vara bitter över sådant som varit, men kan inte låta bli att ibland vilja spola tillbaka tiden, att man hade lärt sig saker redan när man var liten. skulle så himla gärna velat blivit bättre på att dansa redan som liten. kan inte sluta tänka på det. allt känns liksom försent. allt gör ont. och är förtillfället inte alls särskilt nöjd med min livssituation. jag har det skönt, ja. jag sover, tränar, chillar. men jag är stressad i själen. vill mer. men vet inte vad. känns som jag håller mycket inne. och det tär på mig. jag blir trött utav det, jag är alltid trött. jag vill dansa. och helt fullt ut kan jag inte sluta tänka. även om jag dag för dag släpper taget lite och det känns himla bra, så kan jag helt och fullt ut inte sluta tänka. varför? kommer aldrig förstå mig på hur vissa människor kan bete sig. men kan samtidigt inte låta bli att sakna..
och jag vill ha dig för gamla tiders skull
jag har kommit på en sak. varför försöker man styra saker man inte kan. eller snarare varför man alltid vill styra saker man inte kan, saker man inte har förmåga att bestämma över. det gör en ju bara panikartad. därför har jag nu bestämt mig för att styra och bestämma över något som jag faktiskt kan, mitt liv. min kropp. mitt mående., det är de bara jag som kan göra nått med. så de så. och därför ägnar jag nu en del av framtiden till de. tills det dyker upp nått bättre att göra med dagarna. haft en fin helg. kram
det här är min tid
jag tror att allt har runnit av lite, att det känns lite lättare. att den ständiga väntan på en förklaring som aldrig kommer komma har börjat avta och att den eviga längtan börjar lägga sig lite, lite. ja, de senaste dagarna har känts bra. det känns bra att träna och det känns bra att leva. nu vill jag bara åstadkomma något. och en liten resa till malmö/emma vore fint. och att flytta hemifrån. och en liten charter. och en liten resa med far och syskon vore allra finast. känns bra att komma igång med ett företag. och jag vill dansa! hoppas på lite fler jobb! vill upp till sthlm och ta klasser! vill jag bo där? jag vill ju vara nära mina vänner. vi får se. känner mig lugn ikväll. måste se det fina i allt som har varit istället för att försöka hålla fast vid det speciellt när det är något som inte verkar finnas längre. allt kommer bli bra! och en dag ska jag prova på att bo i new york. men det är ok om det blir först vid 25, det känns till och med ganska lagom. ge mig lite dansjobb tack! och fortsatt fina stunder med vänner och familj! godnatt!
when tomorrow comes.
idag har jag känt det lite. känslan av att vara redo. känslan av att klara av gå vidare. släppa taget. inte se tillbaka på allt det fina som har varit och vilja ha det igen när det faktiskt inte verkar som det går. utan istället försöka göra det fint här och nu. kanske, kanske att jag kände lite av den känslan idag. nu vill jag bara få lite mer ork. känna att det är värt att inte sova bort dagarna. fylla dem med något värt. åtminstone tänka på mig själv. och ägna så mycket tid åt mig själv som möjligt. orka träna massor. ja, nu håller vi kvar i den här känslan.
kiss me on my open mouth
alltså. den här lana del rey tar kål på mig. hur fet är inte den här låten. jag vill korra!
make you feel my love
man måste sluta tänka. måste bara sluta tänka. så enkelt är det. livet rullar på. överallt. det går inte att göra någonting åt. och varför spenderar jag ständigt tid på folk som inte tänker på mig tillbaka. helt värdelöst måste jag säga. nästan som att man vill vara destruktiv. okej så länge folk vill. men direkt när man känner stöten av de man inte vill känna. då borde man lägga av. man blir bara cp av att jämt tänka. och fasiken så onödigt att bli cp på grund av att man tänker på någon som inte tänker på en tillbaka. ta mig utomlands. till en strand. eller till en stad. vad vet jag. får satsa allt på att bli smal så länge. livet bara går på i en skithög takt och iår blir man 22. hur blev det såhär. ta mig ifrån teknikens värld. jag vill inte mer. jag vill bara glömma. inte bry mig mer.
gotye
oh it was a beautiful year
över ett år sedan. från all tid vi spenderade i vårt kära "kambodja", vi hade de bra!
livet gick rätt så mycket upp och ner kan man säga. ena stunden va man i lyckorus andra, inte..
mycket kretsade kring kära håkan, ja hellström såklart. fick även chansen att se honom livé 3ggr!
vi körde på hemmafest, just like the old days. kvällen slutade i sång på altanen. himla fint!
den där känslan av att alldeles strax få se håkan livé!!
den där första riktiga somamrhelgen. badpaus. roadtrip. gaah, jag dör av finhet.
dom där sommarkvällarna, på kärlekstemplet. i sällskap av vänner, öl och pingis!
att ha klättrat upp för ett höghus för att få beskåda solen gå upp och ha göteborg framför sina fötter!
att vandra hem i monsoon regn tillsammans med fin vän i sin älskade stad!
att spendera dödtid ute i stugan. tänkte på allt och inget och äta god mat.
att min "nya" kära emma kom och hälsade på oss i vår stad. saknar dig!
älskade, fina syster!
att spendera kvällar i peruk och skita i det mesta. ja, ramona har fått komma ut mycket!
att ha förstått sig på jordi, det är fint de. och att man kunde hänga på stranden i oktober med!
torsdag i barcelona va fint. hänga med fint folk. dricka öl på cosmos. och få med ramme på smygbild!
att bli kvar i lägenheten istället för att gå ut för att man har så kul och inga grannar klagar!
kunna äta frukost utomhus i december. ja, ni förstår ju själva.
it's not worth it
...
it hurts to let go
jag blir trött på mig själv. trött på alla mina tankar. trött på att jag har så svårt att släppa taget. samtidigt så lätt att bli fast är för något. eller någon. jag vet inte varför jag har kommit att bli en sådan. har nog alltid varit så, så länge jag kan minnas iallafall. nästan att jag bygger upp en form av besatthet. jag vill inte det mer. jag vill inte ha så lätt att få känslor. det gör mig bara illa. jag vill ströva runt på kullerstenar i italien. jag vill bo i min egna lägenhet i stockholm. eller dela lägenhet med camilla, emma och amanda i malmö. jag vill bo i ett grymt ballt kollektiv i williamsburg/new york. jag vill dansa och shoppa second hand i L.A. jag vill ligga på vita stränder i zanzibar. jag vill åka på charter. jag vill tjäna pengar. jag vill dansa. jag vill bli smal. jag vill bo i bergen utanför barcelona med finfin utsikt och vakna i lakan som luktar gott. somna i en soffa och vakna upp till hemlagade tapas. jag vet inte vad jag vill!! men känslorna måste få ett slut, det här går inte längre!!
blindning.
just nu vet jag bara inte. känner mig inte hemma någonstans. vill vara överallt och ingenstans. jag vill uträtta saker men sova. jag vill bli något stort men orkar inte. jag vill bo här men inte där, fast inte där men här. jag vill bo i new york. jag vill till L.A, kanske stockholm, malmö, sverige? ljuger jag för mig själv, vill jag egentligen till barcelona? fast av fel anledningar? nej. som ni hör. ingenting vet jag. dansa? jobba. pengar. utbilda sig? prata? det kanske vore något. få ordning på saker. hej!
välkommen kära 2012
